Hur påverkas vår förståelse av naturvetenskap och teknik när vi upplever dem genom visualiseringar och immersiva miljöer? Det är frågor som Andreas Göransson, postdoktor i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Linköpings universitet, arbetar med varje dag.
– Vi sysslar med forskning som befinner sig i skärningen mellan visualisering, lärande och naturvetenskap och teknik. Här finns en stor potential att väcka nyfikenhet och fördjupa förståelsen kring naturvetenskapliga ämnen hos både elever och allmänhet, säger Andreas Göransson.
Visuellt lärande och kommunikation
Forskargruppen för Visuellt lärande och kommunikation vid Visualiseringscenter C och Linköpings universitet, som grundades av professor Lena Tibell och nu leds av professor Konrad Schönborn, bedriver forskning både inom formellt och informellt lärande. Det innebär studier av allt från undervisning i förskola och skola till lärande som sker i miljöer som science centers och museer.
– Ett exempel är en studie där vi har undersökt skolbesök på science centers. Genom att intervjua lärare, elever och personal har vi identifierat viktiga faktorer som gör sådana besök framgångsrika. Där ser vi att visualiseringar och eget utforskande är viktiga delar i att skapa engagerande och lärorika upplevelser, säger Göransson.
Chemistry of Life som gott exempel
Visualiseringens roll i lärandet är central i forskargruppens arbete. De studerar exempelvis hur olika visuella representationer, från fysiska modeller till digitala animationer, kan stötta lärande och väcka intresse.
Ett konkret exempel på hur forskningen kopplas till praktisk produktion är Wisdome-filmen Chemistry of Life, som fokuserar på kroppens celler och biokemi.
– Den filmen kom till genom ett långtgående intresse från Lena Tibell att skapa banbrytande innehåll för domen som inte producerats tidigare, i detta fall biologi och biokemi. Den bygger tydligt på hennes tidigare forskning inom lärande och vetenskapskommunikation, berättar Göransson.
Framåt ser forskargruppen stora möjligheter att vidareutveckla samarbetet inom Wisdome med integrerad forskning från designstadiet till upplevelsen.
– Vi vill i ännu högre grad bygga in forskning i utvecklingsprocessen. Vad vet vi om hur visualiseringar fungerar? Hur påverkas förståelsen, intresset och attityderna hos skolelever eller allmänheten som tar del av vårt utbud? Här finns stora möjligheter till systematisk forskning som kan visa vad det faktiskt ger, säger han.
TellUs förenar forskning och lärande
En annan satsning där forskningen varit startpunkt är det interaktiva projektet TellUs, som använder en visualiseringsglob för att skapa lärandeupplevelser kring jorden och miljön.
– Tellus är ett spännande exempel där vi kan studera hur ny teknik kan föra lärandet framåt. Vi tittar både på hur det påverkar förståelsen och hur det fungerar praktiskt, till exempel i skolmiljöer. Dessutom är AI en särskilt intressant komponent – vad innebär det för framtidens vetenskapskommunikation? säger Göransson.
Immersiva format kan öka intresset
Att arbeta med immersiva format som domfilm, interaktiva miljöer och metoder är något forskargruppen ser som mycket intressant för framtiden.
– Det finns tecken på att det immersiva formatet inte bara ökar intresset utan också ger upplevelser som gör att vi tar till oss innehållet på ett annat sätt. Här behövs mer storskaliga studier och genom Wisdome finns unika möjligheter att driva fältet framåt när det gäller framtidens datadrivna lösningar med en människocentrerad ansats. Vi kan resa i tid och rum, till platser vi annars aldrig skulle kunna besöka. Det är den styrkan vi vill utforska mer – vilken roll spelar upplevelsen för förståelse och lärande? avslutar Andreas Göransson.